Djup ventrombos

Deep vein thrombosisDeep vein thrombosis

Sök läkare med en gång

Du måste söka läkare om du misstänker en djup ventrombos.

Blodproppar bildas främst i venerna i benen och bäckenet. Dessa blodkärl samlar upp blodet från fötter, ben och bäcken och transporterar det tillbaka till hjärtat. En djup ventrombos måste omedelbart behandlas av en läkare.

Risken för en lungemboli är särskilt hög om de djupa venerna i benet är påverkade. En tromb i den berörda venen lossnar och sveps in i lungan av blodflödet, där den kan blockera ett kärl. Om samma sak händer i en av de ytliga venerna i benen, så måste proppen däremot slingra sig fram i riktning mot de djupa benvenerna, vilket är mindre riskabelt.

Symtom

De vanligaste symtomen är

  • värkande, ihållande smärta
  • röd eller blå missfärgning av huden
  • känsla av stramhet och svullnad

En trombos kan uppstå i ljumsken, låret, knävecket, vaden eller fotsulan. Då blir det särskilt smärtsamt att stå och gå.

Utveckling

En blodpropp kan bildas om

  • blodets flödeshastighet saktar ned, till exempel om man är sängbunden eller på långa flygresor
  • väggarna i blodkärlet har förändrats
  • blodet har en hög koaguleringsbenägenhet.

Blodet flödar långsammare i vener än i artärer, och därför uppstår tromboser oftast i venerna. De djupa venerna i vaden och låret drabbas oftast av djup ventrombos (flebotrombos).

Diagnos

Snabb diagnos och behandling av djup ventrombos krävs för att förebygga en lungemboli. Undersökning av det smärtande området och mätningar av en särskild blodparameter på laboratoriet bekräftar diagnosen på misstänkt trombos. Läkaren använder ultraljud av typen doppler och duplex före behandling för att hitta exakt det ställe där den djupa ventrombosen sitter.

Vem löper högre risk för att drabbas av en djup ventrombos?

Äldre män och kvinnor har ungefär samma risk för att drabbas av en djup ventrombos. I yngre år drabbas kvinnor oftare än män av djup ventrombos. Orsakerna till detta är:

  • befintlig venös sjukdom
  • koagulationsrubbning
  • p-piller
  • graviditeter
  • rökning och övervikt
  • operationer
  • sängbundenhet
  • onormal fysisk utmattning

Hur du kan förebygga djup ventrombos (trombosprofylax)

Kombinationen av läkemedel och fysiska åtgärder är standard för trombosprofylax i Tyskland. Din läkare bestämmer typen av läkemedel, doseringsformen, dosen och behandlingsperioden.

  • Målet med alla fysiska åtgärder är att förbättra det venösa återflödet (cirkulationsfaktor). Det finns olika sätt att uppnå detta mål:
  • Medicinska strumpor för trombosprofylax (standardiserad kompression)
  • Kompressionslindning (icke-standardiserad kompression)
  • Kompressionssystem med omslag för underbenet

Fler exempel på fysiska profylaktiska åtgärder är tidig mobilisering, mobiliseringsbehandling och benen i högläge.

Din kontakt i fall av djup ventrombos

  • Allmänläkare
  • Venspecialist
  • Behandlande läkare och vårdpersonal vid sjukhusinläggning

Hur behandlas en djup ventrombos?

Många patienter märker först inte av tromboser, inte ens om de är allvarliga. Detta är särskilt farligt eftersom blodproppen som har orsakat den djupa ventrombosen kan lossna igen. Om den når lungan kan den orsaka en livshotande lungemboli.

Behandling prioriterar främst:

  • att förhindra att trombosen växer
  • att avlägsna trombosen
  • att förebygga en lungemboli
  • att förebygga posttrombotiskt syndrom (permanent skada på venklaffarna).

Behandlingsstrategin innefattar:

  • Grundläggande åtgärder såsom korrekt positionering eller mobilisering och kompressionsbehandling
  • Läkemedel som förtunnar blodet, t.ex. heparin eller Marcumar
  • Trombolys för att bryta ned blodproppen (tromben)
  • Eventuellt en operation för att avlägsna proppen

Kompressionsbehandling

När en patient har fått diagnosen djup ventrombos, är kompressionsplagg indicerade tillsammans med läkemedelsbehandlingen. Dessa utövar mekaniskt tryck på venerna från utsidan. De minskar venens diameter och blodet flödar snabbare tillbaka till hjärtat. Trycket på benet följer en kontrollerad gradient (ökning): den är starkast vid fotleden och minskar uppåt benet. Senare kommer läkaren att kontrollera i vilken omfattning återflödet av blodet fortfarande är nedsatt. Läkaren kan då informera dig om huruvida kompressionsbehandlingen måste fortsätta eller om du kan sluta att använda plaggen.

Mer information

Kompression
Venösa sjukdomar
Vener

Produkter från medi

Kontakta kundservice 08-96 97 98