Terapia falami radiowymi

Metoden för radiofrekvensbehandling kan jämföras med den för laserbehandling, eftersom det även här handlar om att föra in en böjlig kateter i den drabbade delen av vena saphena för att sedan förstöra venen genom uppvärmning. Sedan skrumpnar venen bort och bryts till sist ned av kroppen.

Vid radiofrekvensbehandling måste det djupa vensystemet alltid vara friskt om vena saphena ska kunna avlägsnas med laserbehandling. Detta kontrolleras före ingreppet med till exempel en ultraljudsundersökning (dopplersonografi). I motsats till venstripping lämnar radiofrekvensbehandling inga bestående ärr, och därför är ingreppet särskilt lämpligt för patienter som lägger stor vikt vid det kosmetiska resultatet. Dessutom orsakar radiofrekvensbehandling, jämfört med laserbehandling, vanligtvis färre ytliga blåmärken.

Behandlingsmetoden för radiofrekvensbehandling är identisk med den för laserbehandling. Den enda skillnaden är energin som används för att få vena saphena att skrumpna ihop från insidan. Vid radiofrekvensbehandling värms vena saphena upp med bipolär radiofrekvensenergi. I korthet är behandlingsförloppet alltså följande:

• För lokalbedövning och för att skydda omgivande vävnader injiceras ett specialbedövningsmedel i fettvävnaderna under huden runt den drabbade venen.
• En ihålig nål förs in i den drabbade vena saphena ovanför knäet eller vid ankeln.
• Radiofrekvenskatetern förs in i det drabbade vensegmentet.
• Venen värms upp från insidan och skrumpnar ihop.

Radiofrekvensbehandling utförs vanligtvis polikliniskt. Vätska fortsätter att läcka ut från insticksställena under ett par timmar efter ingreppet. Det mesta av detta är bedövningslösningen. Det är ovanligt med blödning efter ingreppet. Nästa vardag efter ingreppet gör läkaren en undersökning av patienten för att kontrollera resultatet av ingreppet. Läkaren kan göra fler uppföljande kontroller om det behövs. Skonsam motion är till nytta efter ingreppet. Patienten ska dock undvika påfrestande fysisk ansträngning och inte lyfta tungt eller stå under längre perioder. En kompressionsstrumpa ska användas, vanligtvis bara under en vecka. Detta bidrar till att förebygga eventuella biverkningar av behandlingen. Komplikationer är sällsynta och kan innefatta:

• svår smärta
• sårläkningsproblem
• överkänslighetsreaktioner mot bedövningsmedlet
• infektioner
• trombos.

Veninsufficiens i sig själv kan inte botas med operation av åderbråck. Därför ska patienter fortsätta använda sina kompressionsstrumpor varje dag efter ett lyckat åderbråcksingrepp för att förhindra att det uppstår nya åderbråck och för att kunna njuta av operationsresultatet under de kommande åren.