Denna webbplats använder cookies för att förbättra din shoppingupplevelse. Fortsätt om du accepterar detta eller ta reda på mer om cookies.

Knäsmärta

Knäsmärta är mycket vanligt

Knäleden är människokroppens största led. Varje dag utsätts den för enorma påfrestningar. Med tiden kan detta leda till degenerativa förändringar. Dessutom är våra knäleder mycket sårbara för skador. Därför är det inte konstigt att så många klagar över knäsmärtor. Knäsmärta är mycket vanligt.

Knäledens anatomi

Knäleden är människokroppens största led. Knäleden är en gångjärnsled. Den gör så att vi kan böja och sträcka benet, samt även rotera benet inåt och utåt lite när det är böjt.

Orsaker till knäsmärta

På grund av knäledens komplicerade anatomi kan knäsmärta ha många orsaker. Dessa kan emellertid delas upp i knäsmärta som beror på skador och knäsmärta som beror på degenerativa förändringar. 

Medan en knäskada ofta orsakar smärta hos unga människor (t.ex. idrottsskador), så ligger degenerativa förändringar i knäleden ofta bakom smärtan som drabbar äldre personer. Men det finns även andra faktorer som kan orsaka knäsmärta (t.ex. överbelastning vid idrott eller ärftliga faktorer såsom medfödda knäledsmissbildningar). Endast en noggrann läkarundersökning kan sätta fingret på de exakta orsakerna till knäsmärta i det enskilda fallet.
Akuta knäskador orsakas av yttre påverkan (t.ex. kontusioner, sparkar eller stötar vid trafikolyckor eller under idrottsaktiviteter). Följande anatomiska strukturer drabbas ofta: 
  • ledband (medialt eller lateralt ledband [kollateralligament]) 
  • korsband (främre korsband, bakre korsband) 
  • menisker (medial menisk, lateral menisk) 
  • knäskålar (t.ex. luxation av patella)
  • brosk 
  • skelett.
Fotboll, utförsåkning, handboll eller basket är särskilda högrisksporter när det gäller knäskador. 
Experter rekommenderar att man följer den så kallade RICE-principen efter akuta knäskador:

R (REST: vila knäet)
I (ICE: kyl ned knäet snabbt för att förebygga svullnad)
C (COMPRESSION: lägg tryckförband eller bandage för att motverka svullnad)
E (ELEVATE: lägg benet i högläge för att förbättra det venösa återflödet)
Våra knäleder utsätts för enorma påfrestningar varje dag. Med tiden kan detta leda till degenerativa förändringar som är förenade med en nedbrytning av broskskiktet. Broskets stötdämpande funktion drabbas och leden kan kännas stel och göra ont.

Detta förklarar varför allt fler drabbas av artros i knäleden (leddegeneration) när de kommer upp i åren. Artros i knäleden (gonartros) är en progressiv process. I ett tidigt stadium känns knäsmärtan bara av ibland (t.ex. vid belastning efter längre viloperioder), men i det avancerade stadiet är broskskadan så omfattande att bendelarna i leden praktiskt taget gnids mot varandra. Smärtan uppstår oftare och är mer intensiv.

Symtom på knäsmärta

Knäsmärta kan komma plötsligt eller vara en långvarig process:
  • Akut knäsmärta kommer plötsligt – till exempel efter en skada.
  • Kronisk knäsmärta manifesteras gradvis – i början lindrig smärta som förvärras med tiden – till exempel vid artros i knäleden.

Knäsmärtans natur: hur känns smärtan?

  • Ihållande, tryckande, huggande, krampliknande smärta eller en dov kontinuerlig smärta.
  • Yttre tecken: utgjutning, rodnad, svullnad, känns varmt vid beröring, begränsad rörelsefrihet.

Lokalisering av knäsmärtan: var gör det ont?

  • På insidan (t.ex. skada på mediala ledbandet, skada på mediala menisken, hjulbenthet).
  • På utsidan (t.ex. skada på det laterala ledbandet, skada på laterala menisken, kobenthet).
  • Främre knäsmärta (t.ex. överbelastning av knäskålssenan [hopparknä], Osgood-Schlatters sjukdom, patellofemoralt smärtsyndrom på grund av muskulär obalans).
  • Bakre knäsmärta (i knävecket, t.ex. Bakercysta).

Beroende på situationen: när gör det ont?

  • Vid belastning (t.ex. joggning, gång uppför trappor)
  • Efter längre viloperioder (t.ex. efter att ha suttit länge)
  • På morgonen (startsmärta)

Behandling av knäsmärta

Behandlingen av knäsmärta beror på orsaken. Följande konservativa behandlingsalternativ används ofta:
  • antiinflammatoriska smärtstillande medel och salvor
  • behandling med värme eller kyla
  • ortopediska medicintekniska produkter (inläggssulor, stöd, ortoser, ortopediska skor)
  • fysioterapi
  • muskelträning (styrka och stretching) 
  • elektroterapi och ultraljudsbehandling.

Det finns emellertid också situationer då en operation inte längre kan undvikas. Idag kan dock många operationer utföras nästan atraumatiskt med artroskopi.

Mer information