Venösa bensår (ulcus cruris venosum)

 Venous leg ulcer Venous leg ulcer

När sår inte vill läka

Sår på underbenet som läker dåligt eller inte alls, kallas venösa bensår.

De uppkommer ofta nära fotknölen på insidan av foten. Detta drabbar normalt äldre personer med flera bakomliggande sjukdomar. Diabetes eller ett svagt hjärta kan orsaka bensår. Kvinnor drabbas oftare än män av venösa bensår. Huvudorsaken är vanligtvis venös insufficiens som har pågått i flera år. Läkare talar då om venösa bensår.

Så utvecklas ett venöst bensår

På grund av vener med kroniskt dålig funktion (medicinsk term: kronisk venös insufficiens), klarar venerna inte längre av att snabbt transportera blod från benen till hjärtat. Blodet ansamlas och vidgar venerna. Denna så kallade stas skadar till sist de minsta blodkärlen, de så kallade kapillärerna. Dessa försörjer cellerna med syre och näringsämnen och transporterar bort ämnesomsättningens nedbrytningsprodukter från vävnaderna. De skadade kapillärerna kan inte längre utföra denna funktion på tillfredsställande sätt. Det börjar med att huden i de drabbade områdena blir känslig, förlorar sin elasticitet och blir hård. Slutligen dör huden och även en liten, knappt märkbar, skada blir till ett öppet, vätskande sår.

Det öppna såret är mycket smärtsamt. Mikroorganismer som börjar växa i och runt såret gör att det uppstår obehaglig lukt. I många fall är den drabbade personen rädd för att gå ut och undviker kontakt med andra. Patienterna intar en skyddsställning på grund av smärtan. De rör knappast inte alls på det drabbade benet. Denna brist på rörlighet gör i sin tur att pumpmekanismen som transporterar tillbaka blodet till hjärtat stängs av, vilket är början på en ond cirkel.

Läkningsprognos

Vissa lider av venösa bensår i många år, men läkningsutsikterna är goda även för sådana patienter. Omkring 90 % procent av alla venösa bensår kan läkas med hjälp av alla de behandlingsmetoder som är tillgängliga idag.

Förutsättningar för sårbehandling

Effektiv behandling av kroniska sår baseras på två bakomliggande principer: debridering (borttagande av död vävnad) av såret och behandling av det bakomliggande tillståndet. Dessa principer beskriver de två huvudsakliga punkterna i medis sårvårdskoncept. medi erbjuder dessutom mångsidiga lösningar för att förhindra återfall. Förutom det beprövade dubbelkomponentssystemet med knälånga kompressionsstrumpor och mediven-sårsats, erbjuder medi även dukar för medicinsk sårdebridering och en helt ny metod inom kompressionsbehandling: circaid juxtacures.

Effektiv behandling av venösa bensår består av:

  • Sårdebridering och sårvård: rengöring av såret och vård av den omgivande huden.
  • Kompressionsbehandling är en del av sårvården, även om många tror att sårvård bara handlar om att rengöra och lägga om hudskador.
  • Behandling av den bakomliggande sjukdomen. När det gäller venösa bensår innebär detta att den venösa sjukdomen måste behandlas. Medicinska kompressionsstrumporanvänds som sjukdomsmodifierande behandling.
  • Lösningar för att effektivt förhindra återfall av sjukdomarna.

Förutom smärtkontroll och kompression spelar sårbehandling en viktig roll vid venösa bensår, vilken bör utföras av läkare eller utbildade vårdare. Du ska aldrig försöka behandla såret själv med salvor och bandage. Öppna sår måste debrideras, vilket innebär att död vävnad avlägsnas. Specialförband säkerställer att såret hålls fuktigt och underlättar läkningsprocessen.

Behandlingen delas in i tre faser

Fas 1: Rengöring av såret

Ett kroniskt bensår är ofta omgivet av förhårdnad bindväv som måste tas bort. Ibland kan vissa salvor mjuka upp denna bindväv så att den lättare kan tas bort. Speciella bandage kan användas i såret för att absorbera sårsekretion.

Fas 2: Uppkomst av ny bindväv

Under läkningens andra fas kommer kroppen att försöka fylla det drabbade området med ny bindväv. Här kan förband med hydrokolloid och hydropolymer användas för att stödja tillväxten. Förutom att understödja processen att skapa ny bindväv håller förbanden såret fuktigt.

Fas 3: Uppkomst av ny hud

I den tredje fasen försluter sig såret genom att nya hudceller bildas på sårkanterna. Eftersom de två första faserna är beroende av en god cirkulation, vilket inte är fallet vid venöst bensår, kommer ett venöst bensår inte vanligtvis att nå den tredje fasen av läkande om inte stödjande behandling ges. Även i denna avslutande fas måste en balanserad mängd fukt finnas i sårområdet och bandage bör ej läggas på den ömtåliga huden. Mycket tunna bandage med hydrokolloid eller hydropolymer brukar vanligen användas.


För att ytterligare förkorta behandlingsfasen är hudtransplantation möjlig. Detta utförs på ett sår som bedöms ha god granulering. Genom operation täcks såret med tunn autolog hud. Det finns även andra kirurgiska alternativ, bland annat då små ytor av hud transplanteras.

Mer information

Justerbar kompression
Kompression
Venösa sjukdomar

Produkter från medi

Kontakta kundservice 08-96 97 98