En symfys är trådbroskförbindelsen mellan två skelettben. De mest kända symfyserna hos människan är mellankotskivorna och blygdbensfogen. Den senare – även känd som symphysis pubica – är en av de tre förbindelserna i bäckengördeln, tillsammans med de två lederna mellan korsbenet och höftbenet (sakroiliakalederna). De möjliggör en viss grad av rörlighet i bäckenet. Utan den rörligheten skulle det vara omöjligt att gå, stå, sitta eller ligga.
Om symfysen, som är den främre förbindelsen mellan bäckenets två halvor, luckras upp, kan det leda till smärta (sträckning av symfysen eller foglossning). I sällsynta fall kan symfysen till och med slitas sönder (symfysdiastas eller symfysruptur).
Foglossning eller instabilitet i bäckengördeln kan till exempel förekomma efter halkning, snubbling eller vid påfrestning. Det drabbar ofta även cyklister eller ryttare som regelbundet missbrukar och/eller överbelastar sin symfys.
En olycka kan också leda till att symfysen översträcks eller till och med går isär (symfysdiastas eller symfysruptur).
Instabilitet i bäckenet med symfysbesvär är vanligast hos kvinnor under graviditet, då både vikten och tyngdpunkten förändras. Graviditetshormonerna gör dessutom att senor, ledband och brosk i bäckenet blir flexiblare.
Under graviditet kan sträckning i blygdbenet förekomma, vilket vanligtvis beror på foglossning. Som förberedelse för förlossningen vidgas nämligen blygdbensfogen med tre till fyra millimeter. Detta kan orsaka smärta, som avsevärt begränsar gravida kvinnors vardagliga liv. Efter graviditeten försvinner besvären vanligtvis av sig själv. Om smärtan i blygdbenet fortsätter efter förlossningen, kan symfysbesvären lindras med olika behandlingsalternativ.
Oavsett om smärtan i blygdbenet beror på graviditet eller ej, så åtföljs den av betydligt begränsad rörlighet. Under rörelse påverkas den mycket känsliga yttre benhinnan. Symfyssmärta känns särskilt när personen går uppför trappor och böjer sig ner. Smärtan kan stråla ut till höfterna och benen.
De två lederna mellan korsbenet och höftbenet (sakroiliakalederna) påverkas ofta. Dessa besvär uppfattas ofta som ryggvärk.
Först och främst genomför läkaren eller, om det är fråga om gravida kvinnor, förlossningsläkaren en noggrann undersökning. Om det behövs används även röntgenundersökning, ultraljud eller magnetresonanstomografi för att ställa en diagnos.
Det finns olika behandlingsalternativ för symfyssmärta, särskilt vid foglossning. Beslutet om vilken behandling som behövs, tas på grundval av besvären och slutsatserna som dras av bilderna.
I början är det viktigaste steget att stabilisera bäckengördeln. I varje fall bör patienter med symfysbesvär ta det lugnt. Varsamma övningar för bäckenbottnen och ryggträning kan vara till stor hjälp efter rådgörande med din läkare.
Fysiska åtgärder omfattar till exempel
* Absorbering av läkemedelssubstanser genom huden med hjälp av en svag elektrisk likström.
Patienter bör inte göra ryckiga rörelser, inte hoppa och inte sträcka ut eller lyfta det ansträngda benet. På natten kan det hjälpa att ha en kudde mellan knäna för stabilisering.
Tips: Om du är gravid och lider av symfyssmärta, ska du kontakta din barnmorska. Hon visar dig övningar som är till för att stärka bäckenmusklerna. Detta hjälper till att stabilisera bäckenet och således avlasta symfysen.
Vid symfysruptur immobiliseras bäckenet. Sängvila och stabilisering med ett bäcken- eller symfysbälte gör det möjligt för brosken att läkas. Din läkare bestämmer om du måste använda ett bäckenbälte. En kirurgisk stabilisering av symfysen utförd av en ortoped behövs mycket sällan.
Under graviditeten kan ryggstödet protect.Maternity graviditetsbälte hjälpa till att stabilisera och avlasta vävnadsstrukturerna i bukväggen, bäckenet och ländryggen.