Svaga vener (medicinsk term: venös insufficiens) beskriver vensystemets minskade funktion i benen när det transporterar syrefattigt blod i riktning mot hjärtat. Venös insufficiens kan utvecklas till en åderbråcksjukdom (varikositet). När venös insufficiens utvecklas kan det leda till vätskeansamling i vävnaden (venöst ödem) och hudförändringar som pigmentering. Detta kallas då kronisk venös insufficiens (KVI)
Venerna utsätts för högt tryck dagligen – särskilt på grund av inaktivitet vilket bland annat kan bero på att man har ett arbete där man måste stå eller sitta långa perioder. Muskelpumparna är då mindre aktiva och stöder inte blodtransporten i tillräcklig omfattning. Venerna expanderar mer och mer och venklaffarna kan inte längre stängas på grund av den förstorade diametern. Resultatet: Blodet ansamlas och de ytliga venerna som inte stabiliseras av muskler eller ben expanderar.
Detta skapar ådernät och de första begynnande åderbråcken. I avancerade stadier leder blodet som har ansamlats i venerna också till att mer vätska läcker ut i de omgivande vävnaderna. Denna vätska i benen orsakar svullna ben och tjocka vrister. Så snart en vätskeansamling uppstår i vävnaden på grund av venös insufficiens (ödem) som dessutom åtföljs av hudförändringar, betecknar läkare detta som kronisk venös insufficiens (KVI).
Kronisk venös insufficiens (KVI) kan ha följande symptom:
Riskfaktorer för venös insufficiens är bland annat försämrad venfunktion på grund av ålder, arvsanlag och hormonell påverkan som leder till försvagade venväggar, till exempel under graviditet. Riskfaktorerna för KVI kan jämföras med dem för klassiska åderbråck.
Faktorer som går att påverka innefattar:
Faktorer som inte går att påverka innefattar:
En hälsosam livsstil med mycket aktivitet och en hälsosam kost kan också vara bra för venerna.
Du kan själv styra ett aktivt förebyggande av venös insufficiens och andra venösa tillstånd genom att minimera de påverkbara riskfaktorer som har beskrivits. Här är några tips för din vardag:
Vid tecken på kronisk venös insufficiens, bör benen undersökas av en specialist (flebolog, angiolog, kärlkirurg, dermatolog). Läkaren börjar i regel med en så kallad anamnes: Han/hon frågar patienten om medicinsk historik, inklusive aktuella symptom och möjliga riskfaktorer. Därefter kommer en visuell undersökning och en kontroll av hjärtat. Under hela undersökningen kommer läkaren att ägna särskild uppmärksamhet åt hudförändringar och undersöka vävnadens struktur med händerna för att upptäcka eventuell förhårdnad eller svullnad. Dessutom kan han/hon genomföra en ultraljudsundersökning (duplexsonografi, dopplersonografi) för att utvärdera venös insufficiens baserat på ultraljudsbilden. Detta ger honom/henne även möjlighet att upptäcka all venös inflammation och blodproppar som kan ha bildats.
Dessa undersökningsmetoder är inte smärtsamma och innebär inga risker!
Venös insufficiens kan inte botas. Ändå finns det olika möjligheter att avsevärt lindra symptomen och förbättra livskvaliteten.
Precis som för alla kroniska venösa sjukdomar är den grundläggande behandlingen kompressionsstrumpor kombinerat med aktivitet. Strumporna utövar ett yttre tryck på vävnaden och arbetar mot musklerna. Vid rörelse spänns musklerna, venerna mellan musklerna komprimeras och venklaffarna sluter lättare tätt. Resultatet blir att blodet pumpas till hjärtat som det ska. Det lindrar symptom såsom smärta, svullnad och känslor av spänningar, vilket ökar livskvaliteten.*
I den allvarligaste formen av KVI – ett bensår (ulcus cruris venosum) – kan kompressionsbehandling spela en avgörande roll: Den är viktig för sårläkning. Om bensåret har läkt rekommenderas efterföljande användning av medicinska kompressionsstrumpor för att förhindra utvecklingen av ytterligare underbenssår.1 Den medicinska termen för detta är recidiv.
Förutom kompressionsbehandlingen finns det också kirurgiska – ibland minimalt invasiva – förfaranden för att eliminera eller ta bort patologiskt förändrade vener. De mest kända är strippning (borttagning av venen), skleroterapi och laserbehandling. Den allmänna regeln: Du bestämmer tillsammans med din läkare vilka åtgärder som krävs och rekommenderas. Ytterligare behandlingsåtgärder hittar du här.
En venspecialist kallas "flebolog". Flebologer är specialiserade på att diagnostisera och behandla kärlsjukdomar, särskilt venösa sjukdomar. De behandlar venösa sjukdomar, till exempel venös insufficiens och åderbråck (varikositet) i de nedre extremiteterna. Även dermatologer och kärlkirurger är specialiserade på venösa sjukdomar.
Venös insufficiens är ingången till en mängd symptom och sjukdomar. Detta kan utvecklas under fel diagnos och behandling. Det efterföljande resultatet kan vara allvarligt. Detta inkluderar följande:
Tack vare stretchiga material som andas är medicinska kompressionsstrumpor bekväma att bära för både män och kvinnor och är anpassade efter dina behov som patient. Dra nytta av en modern, tekniskt avancerad och väl beprövad venbehandling med avancerade medicinska kompressionsstrumpor. De ser precis ut som klassiska finstrumpor eller knästrumpor men hjälper dina vener att fungera som de ska.
Din läkare ställer diagnosen och bestämmer behandlingen. Vid behov kan din läkare ordinera sårbehandlingsprodukter. Patienten får rådgivning av utbildad personal (till exempel i en butik för sjukvårdsartiklar, apotek, sårcentrum). Därefter erhåller patienten produkter som är anpassade för att tillgodose respektive individuella behov.
* Rabe E et al. Indications for medical compression stockings in venous and lymphatic disorders: An evidence-based consensus statement. Phlebology 2018;33(3):163-184.