Skip to Content
- Säker onlineshopping
- Snabba leveranser
- Hög produktkvalitet
- Vårdpersonal? Klicka här
Vener
Kategorier
Venernas funktion
Ett vitt förgrenat system av blodkärl transporterar omkring blodet i kroppen. Blodkärlen är uppdelade i artärer och vener beroende på i vilken riktning blodet rinner. Hjärtat pumpar blodet genom artärerna till varje liten del i kroppen och försörjer cellerna med syre.
Importance of the venous system
Vensystemets uppgift är däremot att transportera det syrefattiga blodet från kroppen tillbaka till hjärtat och därifrån till lungorna. Mängder av mycket små kärl, så kallade kapillärer och venoler, samlar upp det använda, syrefattiga blodet från alla kroppens delar och för det vidare till venerna för transport tillbaka till hjärtat. Det syrefattiga blodet i vensystemet är mörkare än det syrerika blodet i artärerna. Ett annat särskiljande drag är blodtrycket, vilket är avsevärt lägre i venerna än i artärerna. Venerna räknas som lågtryckssystemet i cirkulationen. Många kärl i vensystemet löper parallellt med artärerna. Men det finns dessutom många ytterligare vener som inte löper längs en artär, särskilt i fettvävnaderna under huden i armar och ben. Därför är vensystemet större och tätare än artärsystemet.
Anatomisk klassificering av venerna
Venerna är uppdelade på de enskilda delarna av kroppen:
- huvudvener
- armvener
- bukvener
- benvener
Blodet från bukorganen passerar först genom den så kallade portvenen in i levern, där det filtreras innan det transporteras vidare till hjärtat. Det finns flera system i benvenerna. Större delen av återtransporten i benen sker via de djupa venerna i benen som löper genom musklerna. Resten av blodet rinner tillbaka genom de ytliga venerna i benet som löper från anklarna upp till knävecket eller ljumsken, där de ansluter till de djupa venerna i benet. För att klara av stigningen på ungefär en och en halv meter från benet, har venerna utrustats med en briljant lösning. I venernas hålrum finns klaffliknande konstruktioner som endast tillåter blodet att passera i riktning mot hjärtat, ungefär som båtar i en sluss. Om blodet rinner uppåt i benet som en följd av trycket som utövas av led- och muskelpumparna, så öppnas klaffarna – men om blodet vill rinna nedåt i benet på grund av tyngdkraften, så stängs klaffarna.
När venerna utvidgas, behövs det kompression
Fysisk aktivitet håller venerna i form.
Så snart musklerna i benen dras samman för att gå, så pressar de ihop venerna. Därmed pumpas blodet uppåt och ut ur vaderna mot hjärtat. Det är härifrån termen ”vadmuskelpump” har kommit. Efter sammandragningen sjunker trycket i de tömda venerna och mer blod kan dras in, vilket förklarar varför fysisk aktivitet är nödvändigt för god venfunktion.
Utan fysisk aktivitet kan inte musklerna utöva något mekaniskt tryck på venerna, som då utvidgas, vilket gör att klaffarna inne i venerna inte kan stängas ordentligt. Blodet ansamlas och de ytliga venerna, som inte stabiliseras av muskler, utvidgas. Detta märks av som en känsla av spändhet och trötta, tunga ben, och som svullnad, spindelvener eller slingrande åderbråck.
Det är då som medicinska kompressionsstrumpor kan hjälpa. Med sitt definierade graderade tryck – medi kompressionsteknik – minskar mediven kompressionsstrumpor den venösa diametern. Detta gör att klaffarna i venerna kan stängas igen och transportera blodet snabbare till hjärtat. Spända ben slappnar av och blodproppsbildning (tromboser) förebyggs.
Mer information
* Orthopädie Technik (5/2013): Therapie mit medizinischen Kompressionsstrümpfen in Deutschland, Ergebnis der Bonner Venenstudien I und II. [Orthopädie Technik (5/2013): Treatment with medical compression garments in Germany, results of the Bonn Vein Studies I and II].
