Åderbråck är svullna och förstorade vener som vanligtvis uppstår på ben och fötter. De kan vara blå eller mörklila och är ofta knöliga, utbuktande eller vridna till utseendet, precis synliga under hudens yta.
Åderbråck bildas när venklaffarna i venerna inte riktigt sluter tätt längre. Läkare kallar detta klaffinsufficiens. Om venernas klaffunktion försämras, ansamlas blod i venerna. Det skapar tryck på venväggen och får venerna att kontinuerligt expandera. Resultatet: De ytliga venerna töjs ut och syns som de karakteristiska, smärtande åderbråcken.
Åderbråck är lätt att känna igen och identifiera. Till skillnad från ådernät, som för det mesta är harmlöst, kan åderbråck orsaka symtom och smärta i benen, och påverka livskvaliteten negativt. De är också ofta en indikation på en mer allvarlig venös sjukdom. Möjliga tecken innefattar:
Personer med åderbråck lider ofta av trötta och tunga ben, särskilt på kvällen, efter långa perioder av stående eller sittande, men också i varmt klimat. Området runt vristen kan vara svullet eftersom vatten har ansamlats i vävnaden där. Symtomen kan lindras genom att man ligger eller sitter med fötterna upphöjda.
Många kvinnor upptäcker åderbråck för första gången under graviditeten. Den havande modern går upp i vikt. Hennes kropp producerar mer blod och trycket i hennes vener ökar. Trötta och svullna ben under dagen är en vanlig bieffekt under graviditetsmånaderna.
Följande faktorer kan bidra till utvecklingen av åderbråck:
Allt som hindrar blodet från att föras tillbaka från benen:
Allt som får venväggen att slappna av:
Allt som hindrar eller stänger av muskelpumpen:
Genetisk predisposition:
Venösa sjukdomar är till viss del ärftliga. Det är sannolikt att flera av dina familjemedlemmar upplever liknande symtom. Var därför alltid uppmärksam på symtomen.
”Bättre att gå och ligga än att sitta och stå.” Detta är en tumregel från den tyska föreningen Deutsche Venen-Liga e.V. Träning bidrar till venfunktionen genom att benmusklerna spänns och slappnar av. Gör venövningar flera gånger om dagen. De här lätta övningarna får ditt vensystem i rörelse och går dessutom snabbt. De här tipsen kan hjälpa dig i vardagen.
Undvik varma bad, golvvärme och bastu, eftersom värmen får dina vener att expandera mer, vilket påverkar tillbakaflödet av blod negativt.
Diagnostisera varikositet: Så här diagnostiseras åderbråck
För att få en exakt diagnos undersöker läkaren veninsufficiensens egenskaper och kontrollerar om de djupare liggande venerna också ligger bakom åderbråcket. Följande medicinska förfaranden används vid diagnostisering av åderbråck:
Dessa undersökningsmetoder är inte smärtsamma och innebär ingen risk!
Venösa sjukdomar kan inte botas, eftersom defekta venklaffar eller uttänjda vener inte kan återställas till sitt ursprungstillstånd. Men det finns sätt att lindra symtomen.
Den allmänna regeln: Du bestämmer tillsammans med din läkare vilka åtgärder som krävs och rekommenderas. Mindre ådernät kan behandlas med laser, eller exempel. Skleroterapi innebär att en lösning injiceras i den drabbade venen med en mycket tunn nål. Detta gör så att venen stängs permanent. Större åderbråck avlägsnas oftast kirurgiskt. De kirurgiska metoderna är så avancerade att det knappt blir några synliga ärr kvar, och alla friska vener behålls.
Det finns ingen medicin som botar åderbråck. Men mediciner kan användas som ett supplement och tillägg till behandlingen.
Om tillståndet inte behandlas gör det ökade trycket i venerna att mer vätska ansamlas i benets vävnader. Läkare kallar detta för ödem (svullnad).
Dessutom kan röda blodkroppar, bland annat, tränga in i vävnaden. Det visar sig vanligtvis som rödbruna hudförändringar på benen. Pga. förändringar i kärlväggen och det långsammare blodflödet, kan varicerna bli inflammerade (varicoflebit), med antingen allvarlig eller mindre allvarlig blodpropp (trombos) som följd.
Ett bensår (Ulcus cruris venosum) är den allvarligaste konsekvensen av åderbråck. Om de inte behandlas kan åderbråck därför få allvarliga följder för hälsan:
En venspecialist kallas ”flebolog”. Flebologer är specialiserade på att diagnostisera och behandla kärlsjukdomar, särskilt venösa sjukdomar.
De behandlar bland annat venösa sjukdomar, inklusive åderbråck (varikositet) i de nedre extremiteterna eller trombossjukdomar, t.ex. djup ventrombos i benen, vilket även kärlkirurger gör. Hudspecialister, som dermatologer, behandlar också venösa sjukdomar.
Tack vare sitt andningsaktiva, stretchiga material är medicinska kompressionsstrumpor bekväma att bära för män och kvinnor, och är anpassade efter dina behov som patient. Testa en modern, tekniskt avancerad och väl beprövad venbehandling med avancerade medicinska kompressionsstrumpor. De ser likadana ut som klassiska finstrumpor eller knästrumpor, men hjälper dina vener att fungera som de ska.
Din läkare ställer diagnosen och bestämmer behandlingen. Vid behov kan din läkare ordinera sårbehandlingsprodukter. Patienten får rådgivning av utbildad personal (till exempel sjuksköterska/distriktssköterska). Därefter erhåller patienten produkter som är anpassade för att tillgodose respektive individuella behov.